Arbetsförmedlingen misslyckas med ny hemsida trots 100 mkr
Så har Myndighetssverige drabbats av ännu ett havererat IT-projekt. Denna gång står en av Sveriges minst ansedda myndigheter, Arbetsförmedlingen, för haveriet. 100 miljoner kronor har eldats upp och projektet läggs ner. Istället satsar man nu ytterligare 20 miljoner på att göra om den befintliga hemsidan, så den totala kostnaden för skattebetalarna landar på 20 miljoner kronor utan att någon effekt uppnås.
Att IT-projekt misslyckas är inget nytt. En god tumregel är att desto större projekt, desto sannolikare misslyckas projektet, eller blir åtminstone försenat och avsevärt mycket dyrare, eller levererar inte önskad effekt. Är beställaren dessutom skattefinansierad ökar möjligheterna till misslyckande rejält eftersom någon annan betalar.
Som gammal IT-konsult finns det en lång rad sanningar kring detta. Jag har suttit i både stora och små projekt, där de största har legat på budgetar upp till 10 miljarder kronor. För att i slutändan leverera samma funktionalitet som tidigare system, fast kanske med någon annan teknisk förkortning i botten. Projekten kan vara så långa att de löper över en hel konjunkturcykel, och därmed helt läggas ner halvvägs när det ekonomiska läget tvingar företaget att spara pengar. Eller så blir man uppköpta och lägger ner för att istället starta nya projekt för att bygga ihop sig med den nya ägaren. Tills man säljs igen och det hela börjar om från början.
De projekt jag varit med om som lyckats har varit små, billigare projekt. Ett sådant till en privat kund kördes sedan i tretton år innan man ersatte det med ett nytt, vilket kan anses vara ganska länge i sammanhanget.
Det är inte heller alltid av den självklara anledningen ett IT-projekt körs. Målgruppen är inte alltid användarna eller kunderna.
Målgruppen kan vara företagets ägare, där ledningen vill kunna visa upp något fint för ägaren. Det kan också vara företagets ledning som är målgruppen, där IT-chefen vill visa sig på framkanten. Målgruppen kan vara organisationens IT-folk, som vill syssla med ny cool teknik, så de lättare kan få jobb hos någon annan. Målgruppen för en ny hemsida kan vara en reklamtävling för bästa hemsida, vilket inte nödvändigtvis innebär att den är bäst för verksamheten eller kunderna. Sedan kan förstås mer vettiga målgrupper finnas, som ekonomiavdelningen som via ett nytt IT-system vill spara pengar, eller hemska tanke – att göra det enklare för användarna och kunderna.
Fokus bör ligga på om ett nytt system faktisk levererar något nytt och om detta är värt det.
Arbetsförmedlingen är som sagt en av Sveriges minst ansedda myndigheter. Målgruppen med ny hemsida är att höja detta anseende, dvs olika opinionsinstitutets undersökningar. Man kan antagligen säga att detta inte lyckats.
Obalanser i ett samhälle leder till dåligt resursutnyttjande. Idealt fyller Arbetsförmedlingen en funktion här genom att arbetsgivare som saknar arbetskraft kan komma i kontakt med personer som söker jobb. Fast detta sker numera oftast inte via Arbetsförmedlingen, som istället främst är en övervakande myndighet som servar a-kassorna. I viss utsträckning kan man erbjuda vidareutbildning för långtidsarbetslösa, men antalet förmedlade jobb är skrämmande litet per handläggare.
En ny hemsida kommer inte göra att fler arbetsgivare vill anställa och varje utlyst tjänst kommer fortfarande bara besättas av en person – som tidigare var arbetslös eller hade ett annat jobb.
Det finns alltså ingen samhällsekonomisk vinst med en ny hemsida. Jobben blir inte fler (utom för IT-konsulter) och kommer knappast tillsättas snabbare.
Nu kan det funnits anledningar till att en ny hemsida skulle bli så pass enligt min bedömning orimligt dyr som 100 miljoner kronor. Antagligen för att IT-avdelningens anställda var målgruppen och ville lära sig nya coola tekniska förkortningar så de kan söka jobb någon annanstans.
Dock är 100 miljoner kronor tyvärr småpotatis i sammanhanget.
Vi minns Försäkringskassans 10 miljarder kronor för att byta till ”Hitlers Hämnd” – det tyska SAP-systemet. Eller Försvarsmaktens byte till samma SAP-system, ett system som kallas PRIO inom Försvarsmakten. Bara i utvecklingskostnader ska det gått på 3 miljarder kronor, men har sänkt stora delar av försvarets försvarsförmåga. Bland annat genom att befäl får ägna tid åt att administrera i PRIO istället för att öva och utbilda trupp, eller för att det inte går att beställa reservdelar och fordon, fartyg och flygplan blir stående i månader, rent av år utan att kunna användas – varken skarpt vid insats eller daglig verksamhet, eller för att via övning höja försvarsförmågan.
Arbetsförmedlingens 100 miljoner kronor på en hemsida som aldrig blev av är ett garanterat slöseri. 20 miljoner kronor på att piffa till den befintliga hemsidan är också ett slöseri. Exakt hur stort slöseri hela Arbetsförmedlingen är går jag inte in på idag. Trots allt minskar den ju arbetslösheten, genom att ha sina egna anställda…
