Sofias skatter del 3: Jobbskatteavdraget

JOBBSKATTEAVDRAGET GÖR ARBETE LÖNSAMT

1. VAD?

Jobbskatteavdraget är en skattesänkning på arbetsinkomst som allt för många har låg kunskap om. Det är en betydelsefull reform som regeringen Reinfeldt genomförde i fem steg under perioden 2007 till 2014. Det övergripande syftet var att göra det mer lönsamt att arbeta och att gå från bidrag till arbete samt därmed stimulera sysselsättningen. Avdraget är utformat som en skattereduktion som utifrån komplicerade formler räknas av mot den skatt som ska betalas på inkomst av tjänst och aktiv näringsverksamhet. Jobbskatteavdraget får bara räknas av mot den kommunala inkomstskatten, men påverkar inte de kommunala skatteintäkterna då det är en statligt finansierad skattereduktion.

2. HUR?

Avdragets storlek beror på hur stor arbetsinkomsten är och om man är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång. Andra påverkande faktorer för beräkningen är grundavdrag, prisbasbelopp och kommunal skattesats. Ju högre kommunalskatten är desto större blir jobbskatteavdraget, vilket innebär att det i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner. Utformningen ger störst procentuell skattesänkning för dem med låg eller medelstor inkomst. För att uppmuntra äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden har de arbetstagare som fyllt 65 år ett mer gynnsamt jobbskatteavdrag än dem som inte nått pensionsåldern. De äldres avdrag är även enklare i sin konstruktion. Jobbskatteavdraget sker med automatik och är inte synligt på lönebeskedet.

3. EFFEKT…

… Sänkt skatt för alla som arbetar med upp till 2 200 kronor per månad. Det maximala jobbskatteavdraget inträder i år vid en månadslön på 31 000 kronor och uppgår till drygt 2 200 kronor per månad vid genomsnittlig kommunalskatt (32,12 procent) och 26 800 kronor för helåret (motsvarande för de över 65 år är en arbetsinkomst på 25 000 kronor per månad och ett maxavdrag på 2 500 kronor per månad). Fram till och med 2015 fick alla med högre arbetsinkomster det maximala avdraget. Men allt sedan 2016 minskas jobbskatteavdraget med 3 procent på inkomster överstigande 50 500 kronor i månaden. Vid en månadslön runt 125 000 kronor är det helt borta (se diagrammet ovan). Det innebär i praktiken att regeringengenomfört en dold skattehöjning för dem med högre inkomster men också att den högsta marginalskatten ökat från 57 till 60 procent.

4. PROBLEM

Kritik har riktats mot avdragets komplexitet och att en bristande kunskap hos allmänheten bidrar till att minska den förväntade sysselsättningseffekten, samt att avdraget endast stimulerar arbetsutbudet. Reformen har positiva effekter på sysselsättning och arbetade timmar, men olika utredningar är oense om dess storlek. En grupp som inte omfattas är pensionärerna. De har dock kompenserats med sänkt skatt i flera steg genom höjt grundavdrag. Men jobbskatteavdraget medför alltjämt att pension över 10 000 kronor per månad beskattas något hårdare än en lika hög lön. Det finns betydande och skadliga marginaleffekter i den svenska inkomstbeskattningen. Utfasningen av jobbskatteavdraget har höjt dem ytterligare så att vi nu har världens högsta marginalskatt. Sverige behöver ett enklare och mer konkurrenskraftigt skattesystem. Men givet dagens system är jobbskatteavdraget mycket betydelsefullt och gör att arbetstagaren får behålla mer i den egna plånboken samtidigt som incitamenten att arbeta ökar.

 

Sofia Linder, Skattebetalarnas chefekonom, håller Skatteskola i varje nummer av medlemstidningen Sunt Förnuft. Del 3 publicerades i Sunt Förnuft nummer 3/2017