Skattefridagen allt senare på grund av regeringens politik

I år infaller Skattefridagen den 19 juli. Det är en dag senare än i fjol och tre dagar senare jämfört med när regeringen tillträdde. En tydlig utveckling mot allt mindre kvar i plånboken för vanliga inkomsttagare.

Skattefridagen visar hur många av årets dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter. 

– Skattefridagen är ett pedagogiskt sätt att visa hur mycket folk verkligen betalar i skatt. Att en vanlig inkomsttagare ska jobba 199 av årets 365 dagar för staten innan man själv får behålla frukterna av sitt arbete är stötande, säger Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.

Nytt för i år är att Skattebetalarna även beräknat Skattefridagen för landets samtliga kommuner. Resultatet visar på stora skillnader över landet för när Skattefridagen infaller först respektive sist, mellan exempelvis Vellinge och Dorotea skiljer det hela nio dagar.

2006 inföll Skattefridagen den 8 augusti. Sedan dess har framför allt jobbskatteavdragen gjort att alla har fått behålla mer av sina intjänade pengar. Men ifjol skedde ett tydligt trendbrott då Skattefridagen senarelades. Och den negativa utvecklingen fortsätter alltså i år. 

– Nu har regeringens politik under mandatperioden slagit igenom och vi ser kraftiga skattehöjningar som slår hårt mot arbete och företagande samt drabbar alla inkomstklasser, säger Christian Ekström.

Skattefridagen har räknats fram av Skattebetalarna sedan början av 1970-talet. Utgångspunkten är en person som har en inkomst på sex inkomstbasbelopp (30 250 kr/mån). Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter) och skatter som löntagaren får betala för sin konsumtion.

Läs mer i rapporten Skattefridagen 2017 här samt se när Skattefridagen infaller i just din kommun i bilagan här

För mer information:

Christian Ekström, vd 070-971 66 66