Ledare: Nu växlar vi upp skattekampen

Det politiska läget är, minst sagt, rörigt. Regeringen faller i bitar i den såpoperaliknande hanteringen av säkerhetsläckaget på Transportstyrelsen. Trots den prekära situationen fortsätter regeringen – som är i tydlig minoritet – att trotsa oppositionen. Ett tydligt exempel är den flygskatt som majoriteten motsätter sig. Trots tidigare hot om misstroendeförklaring (vilket i sig är ett märkligt vapen) ångar regeringen på.

Skälet till detta är Alliansens handlingsförlamning. Regeringen kan fortsätta att höja skatter som flertalet motsätter sig helt enkelt eftersom Alliansen inte lyckas samla sig. Oklara och motsägelsefulla besked från Alliansens företrädare lämnar fältet öppet.

Samtidigt har regeringen laddat med dyra reformer i budgeten. Föga överraskande gör finansministern en mycket mer optimistisk bedömning av det ekonomiska läget än alla andra seriösa bedömare. Tack vare högkonjunkturen finns förvisso ett överskott, även om regeringen överdriver. Men de strukturreformer som skulle behövas för att stärka svensk ekonomi lyser med sin frånvaro i budgeten. Och även om skatterna i regeringens sista budget nu sänks med ungefär sju miljarder är slutnotan efter mandatperioden höjda skatter på 66 miljarder. Detta trots att en majoritet av väljarna röstat för en annan politik.

Sverige har stora utmaningar, varav en del behöver finansieras över skattsedeln. Likväl finns utrymme att finansiera skattesänkningar utöver de extraintäkter som högkonjunkturen ger. Ett exempel är illa genomförda offentliga upphandlingar. De uppskattas varje år kosta skattebetalarna 80 miljarder. Därutöver är potentialen att spara pengar genom effektiviseringar i offentlig verksamhet stor. Ett litet, men viktigt exempel, är den pengarullning som vi kritiserade myndigheter och kommuner för under Almedalsveckan. Varför arrangerar exempelvis en pressad myndighet som Migrationsverket nästan 30 seminarier i Almedalen? Men det förekommer mer omfattande slöseri än så. Få tror väl till exempel att det inte skulle var möjligt att prioritera bättre bland de 80 miljarder som Arbetsförmedlingen årligen omsätter.

Därför kommer vi framöver att skärpa vår granskning av vart skattepengarna tar vägen. I detta nummer av Sunt Förnuft lyfter vi vår granskning av Almedalsveckan, men också ett längre reportage om kriminaliteten i välfärden. Något som regeringens egen utredare konstaterar kostar skattebetalarna mellan 10-20 miljarder kronor årligen. Vi kommer under hösten också att fortsätta granska förlusterna i välfärden, som omfattar stora summor varje år.

Detta gör vi eftersom vi ser att vårt arbete ger resultat. Det går inte alltid så snabbt som man kunde önska, men det ger effekt. Något som vi nyligen sett exempel på. Regeringen drog till sist tillbaka förslagen om höjd entreprenörsskatt (de så kallade 3:12-reglerna) och sänkt brytpunkt för statlig skatt. Vidare sänks skatten på personaloptioner, vilket är betydelsefullt för att göra Sverige attraktivt bland tillväxtbolag. Men den största segern är att skatterna på pensioner nu sänks ytterligare. Till 2020 ska skillnaden i beskattning mellan pension och inkomst vara utraderad. Något vi jagat denna och förra regeringen för att få igenom! Därför känns det mer betydelsefullt än på länge att lägga in en ännu högre växel för att sätta skatter och slöseri på agendan inför valet 2018. Följ vårt arbete här i Sunt Förnuft, på vår hemsida och vår Facebookgrupp.

Christian Ekström, VD

Denna ledare publicerades i vår medlemstidning Sunt Förnuft nr 3/2017