En skattechock för företagen

Regeringen tillsammans med Vänsterpartiet har såhär ett drygt år innan valet skruvat upp farten till den grad att det knappt går att hänga med. Likt en duracellkanin hoppar man runt och presenterar den ena skatten efter den andra. Ingen kommer undan, men alldeles speciellt tycks man rikta udden mot arbete och företagande. 

Jobb och tillväxtskapande sker i stor utsträckning i små och nystartade bolag. Fyra av fem nyanställningar sker i företag med färre än 50 anställda. I Värmlands län handlar det om nästan 34 700 företag, som står för 28 procent av de kommunala skatteinkomsterna i länet, enligt en kartläggning från Företagarna. Det här är väl kända uppgifter och det borde därför vara oerhört angeläget för regeringen att skapa ett så gynnsamt företagsklimat som möjligt. Men istället gör man tvärtom. Sedan regeringen tillträdde har företagens skattebörda ökat med 30 miljarder. Sammantaget föreslås och diskuteras nu skattehöjningar för företag med ytterligare minst 26 miljarder kronor. 

Nyligen presenterades regeringens och Vänsterpartiets senaste påfund: att förmånsbeskatta de personer som via jobbet har en privat sjukvårdsförsäkring. Detta slår hårt mot företagare, och alldeles speciellt småföretagare. Gruppen företagare är extra känslig för inkomstbortfall vid sjukdom och är beroende av en snabb, fungerade vård.

Dessa personer tecknar därför frivilliga, privata sjukvårdsförsäkringar eftersom den sjukvård de redan betalat för via skattsedeln inte levererar tillräckligt god vård i tillräckligt god tid. De betalar alltså dubbelt upp för sjukvården samtidigt som deras val gör att resurser frigörs inom den offentliga sjukvården. Man skulle kunna tycka att Jonas Sjöstedt skulle jubla, istället för att föreslå ytterligare skattehöjningar för denna grupp. Men icke.

I mars presenterade regeringen också en revidering av förslaget till höjd entreprenörsskatt, de s k 3:12-reglerna. Det nya förslaget skulle innebära en del mildringar jämfört med utredningen, och det gör det visserligen. Men det betyder inte att det är bra. Även i sin reviderade form kvarstår skatteskärpningar på nära 3 miljarder och innebär kraftiga försämringar för fåmansbolagens möjligheter att bedriva verksamhet.

När finansministern och finansmarknadsministern presenterade det reviderade förslaget så exemplifierade de med en läkare som kan ta ut 100 000 kronor mer per år om hen fakturerar istället för att ta ut lönen direkt. Det är säkert sant, men ministrarnas slutsats är däremot helt fel. Problemet är nämligen inte de lägre skatterna för vinst, utan de absurt höga marginalskatterna på arbete. Det tycks tyvärr gå regeringen alldeles förbi.

Istället för att försvåra möjligheterna att driva företag – något som kommer att påverka såväl arbetsmarknaden som ekonomin i såväl Värmland som resten Sverige – borde regeringen kraftigt sänka skatterna på arbete. Ett avskaffande av värnskatten och den statliga inkomstskatten är enligt aktuella beräkningar självfinansierande och skulle samtidigt göra minska behovet av rigida regelverk kring fåmansbolag. Att istället beskatta risktagande, utbildning och arbete ännu hårdare för ännu fler är inte bara orättvist, utan också usel politik. Regeringen driver tillsammans med Vänsterpartiet en omvänd arbetslinje. Det gör oss alla fattigare.

Det borde vara en självklarhet, men det framgår med allt större tydlighet att finansministern behöver en påminnelse: Företagen och entreprenörerna är Sveriges motor. Utan företag, inga jobb. Utan jobb, inga skatteintäkter. Utan skatteintäkter, ingen välfärd, för någon.

Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna