Börja leta pengar hos myndigheter

Idag presenterar regeringen sin sista höstbudget för mandatperioden. Nyligen aviserades att regeringen backar från två av tre skadliga skattehöjningar i budgeten, gällande 3:12 reglerna och ändrad brytpunkt för statlig inkomstskatt. Det är bra. Välkommet är också att skattegapet mellan pensionärer och löntagare minskar. Men det är långt ifrån tillräckligt. Sedan regeringen tillträdde 2014 har skatterna höjts med cirka 65 miljarder kronor. Och detta samtidigt som allt fler upplever att skillnaden mellan det som betalas in och det medborgarna får tillbaka växer lavinartat, och att skattepengar slösas bort utan konsekvenser. Att se skattehöjningar som svar på varje given samhällsutmaning är politik för lata. Istället borde Magdalena Andersson kavla upp ärmarna och se till att misshushållning med våra gemensamma resurser får ett slut. Ett givet ställe där finansministern kunde börja leta pengar är hos svenska myndigheter.

Nyligen meddelade regeringen att sju statliga myndigheter ska flytta från Stockholm. De omlokaliseras med ambitionen att öka den statliga närvaron i hela landet och fördela antalet arbetstillfällen. En av de mer träffsäkra reaktionerna till detta på Twitter var att den största överraskningen för väljarna inte är att vissa myndigheter ska flyttas, utan att de finns.  Tyvärr fastnar skrattet i halsen. För det är du och jag som betalar för dessa myndigheter som i flera fall inte borde omlokaliseras, utan rätt och slätt läggas ner.

Arbetsförmedlingen är ett deprimerande och omfattande exempel på när skattepengar formligen blöder ut ur en myndighet med minst sagt tveksam leverans. Skandalerna kantar myndigheten. Felaktigt genomförda upphandlingar av IT-projekt som floppat till en kostnad av över hundra miljoner avslöjades förra året. För några år sedan konstaterades att antalet förmedlade jobb per anställd förmedlare understiger ett per månad. Siffran har knappast blivit bättre sedan dess.  Senast i raden av kritiker sällar sig en tidigare hög chef på myndigheten som beskriver verksamheten som ”ett svart hål” där 22 miljarder förra året lades på projekt som inte utvärderats eller givit något resultat. Nyligen visade det sig också att ett av myndighetens program – FUB som förra året kostade 2 miljarder kronor – minskat möjligheterna att få jobb för deltagarna. Arbetsförmedlingens enda bevisliga resultat tycks vara arbetstillfällena för de egna 15 000 anställda i myndigheten. Det är en tragedi för såväl skattebetalarna som de arbetslösa.

Tyvärr är det svårt att ställa politiker och tjänstemän till ansvar. Den som misskött sitt uppdrag placeras inte sällan om eller får bättre jobb (se exempelvis Anders Ygeman). Sedan tjänstemannaansvaret avskaffades på 70-talet är riskerna med att missköta sitt uppdrag små. En internutredning eller en omplacering, i allra värsta fall en uppsägning. Skattebetalarna får stå för notan. Det duger inte!

Därför är det dags att inför valet 2018 ställa krav på våra politiker, oavsett partitillhörighet, att motverka slöseriet. Att höja skatterna en enda krona med hänvisning till behoven i välfärden innan slöseriet kartlagts och stoppats är rent ut sagt skamligt. Utöver ett återinförande av tjänstemannaansvaret skulle ett annat lämpligt vallöfte vara att helt lägga ner ineffektiva myndigheter såsom Arbetsförmedlingen. Att år efter år fortsätta ösa pengar över myndigheter som själva saknar kontroll och vars resultat i bästa fall är tveksamt är inget annat än ett hån mot världens högst beskattade medborgare.

 

Christian Ekström, VD Skattebetalarna

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 20 september och går att hitta här