Ministerns skattevurm minskar tillväxten

DEBATT Skattebetalarnas vd och chefekonom kritiserar finansministerns analys och politik i en replik på SvD Brännpunkt. ”Om svaret på alla problem och utmaningar vore högre skatter, så skulle Sverige knappast ha några problem.” Läs hela repliken här.  

DEBATT Skattebetalarnas vd och chefekonom kritiserar finansministerns analys och politik i en replik på SvD Brännpunkt. ”Om svaret på alla problem och utmaningar vore högre skatter, så skulle Sverige knappast ha några problem.”

Läs hela repliken här.

 

En medelinkomsttagare arbetar i år 199 dagar för stat och kommun

I år infaller Skattefridagen den 19 juli. Det är samma dag som i fjol, och tre dagar senare jämfört med när regeringen tillträdde. Dagen infaller vid olika datum runtom i landet, med stor variation bland landets kommuner. Skattefridagen visar hur många av årets dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets […]

I år infaller Skattefridagen den 19 juli. Det är samma dag som i fjol, och tre dagar senare jämfört med när regeringen tillträdde. Dagen infaller vid olika datum runtom i landet, med stor variation bland landets kommuner.

Skattefridagen visar hur många av årets dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter.

– Skattefridagen är ett pedagogiskt sätt att visa hur mycket folk verkligen betalar i skatt. Att en vanlig inkomsttagare i år jobbar 199 av årets 365 dagar för stat och kommun innan man själv får behålla frukterna av sitt arbete är stötande, säger Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.

Rapporten visar när Skattefridagen infaller i landets samtliga kommuner. Resultatet visar på stora skillnader över landet för när Skattefridagen infaller först respektive sist. Mellan exempelvis Vellinge och Dorotea skiljer det hela nio dagar.

2006 inföll Skattefridagen den 8 augusti. Sedan dess har framför allt jobbskatteavdragen gjort att alla har fått behålla mer av sina intjänade pengar. Men 2016 skedde ett tydligt trendbrott då Skattefridagen senarelades.

– När mandatperioden nu går mot sitt slut så kan vi konstatera att utvecklingen går åt fel håll. En vanlig löntagare får behålla allt mindre av de pengar som denne tjänat ihop. Sveriges höga skatter på arbete bromsar ekonomisk tillväxt och gör oss alla fattigare, säger Christian Ekström.

Skattefridagen har räknats fram av Skattebetalarna sedan början av 1970-talet. Utgångspunkten är en person som har en inkomst på sex inkomstbasbelopp (30 750 kr/mån). Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter) och skatter som löntagaren får betala för sin konsumtion.

Rapporten Skattefridagen 2018 finns att ladda ner här.

Skattemiljoner ska inte gå till Almedalen

Så går årets Almedalsvecka mot sitt slut. I år firar politikerveckan 50 år. Det som började med ett tal från ett lastbilsflak 1968 har vuxit till en veckolång firmafest för Sveriges politiska partier och annan politiknära verksamhet. I år har programmet över 4 300 officiella programpunkter och fler än 40 000 besökare trängs i Visbys […]

Så går årets Almedalsvecka mot sitt slut. I år firar politikerveckan 50 år. Det som började med ett tal från ett lastbilsflak 1968 har vuxit till en veckolång firmafest för Sveriges politiska partier och annan politiknära verksamhet. I år har programmet över 4 300 officiella programpunkter och fler än 40 000 besökare trängs i Visbys gränder. En beräkning som Skattebetalarna gjort visar att åtminstone 100 miljoner skattekronor kommer att spenderas innan veckan är slut. Men vad får skattebetalarna egentligen för pengarna?

Mycket talar för att årets Almedalsvecka blir den dyraste hittills för skattebetalarna. De senaste årens explosionsartade utveckling gör att kostnaden för att delta blir allt högre. Det finns ingen samlad statistik av hur mycket Almedalsveckan kostar skattebetalarna och många offentliga aktörer är dåliga på att redovisa hur mycket deras närvaro i Almedalen kostar totalt. Men i en ny rapport kan vi avslöja att notan för skattebetalarna lågt räknat landar över 100 miljoner kronor.

Almedalen har slagit nya rekord varje år. Från 52 officiella programpunkter 2001 till årets dryga 4 300 officiella evenemang – nytt rekord igen. Bara sedan 2010 har antalet evenemang som arrangeras av stat, kommun och landsting mer än tredubblats, från 154 till över 500 evenemang.

Förra året var det nog Region Gävleborg som tog hem priset för Almedalens värsta slöseri med skattebetalarnas pengar. Regionen hade fastnat i ett avtal för seminarielokaler som man sedan inte fick användning för och notan för skattebetalarna landade på nästan en miljon. Men det finns en hel del tveksamma satsningar att lyfta fram även i år. Låt oss ge några exempel:

• Burlövs kommun med 18 000 invånare anordnar 14 seminarier, flest av alla landets kommuner. Bland annat ett med temat ”ät frukost som barnen” och ett om expertens roll i framtiden. Om Stockholms stad anordnade lika många i relation till sin storlek skulle huvudstaden hålla i 750 seminarier.

• I Dalarna har politikerna chartrat ett eget plan för att slippa ta båt eller reguljärflyg till Visby. Notan för skattebetalarna landar närmare 400 000 kronor. Almedalen har länge varit en arena för företagsledare att flexa sina finansiella muskler och visa vem som är värst – i år verkar kommunpamparna i Dalarna hakat på trenden.

• Migrationsverket anordnar 20 evenemang om migration, bland annat ett seminarium på temat ”varför har vi så svårt att prata om migration?”. De själva verkar ju inte ha det, och man frågar sig om de öppnat en tidning de senaste åren?

• Vi har tidigare kritiserat att Polisen har över 200 kommunikatörer och köper PR-konsulter för mångmiljonbelopp. Men de ligger i alla fall inte på latsidan. I Almedalen anordnar Polisen 27 evenemang, bland annat ett seminarium om hur myndigheten ska växa med 10 000 medarbetare fram till 2024. Kanske lägga pengarna på rekrytering istället för att prata om rekrytering i Almedalen?

• Malmö stad ordnar mingel där man inte ska prata med någon utan bara vara tyst. Arrangemanget presenteras med texten ”Ingenting som ska sägas, göras eller presteras.” Skattepengar läggs alltså på bokstavligt talat ingenting, på en ö långt borta från Malmö.

Det är inte fel att det offentliga Sverige medverkar vid Almedalsveckan. Men när skattepengar används måste de kommuner, landsting och myndigheter som medverkar kunna visa vilken nytta satsningen gör för medborgarna och att pengarna inte kan användas på ett bättre sätt.

År efter år visar allt för många offentliga aktörer en häpnadsväckande nonchalans gentemot skattebetalarnas pengar. Många av de över 100 miljoner som Almedalen kostar skattebetalarna skulle rimligtvis göra större nytta i välfärdens kärna, eller varför inte i skattebetalarnas egna plånböcker.

Denna debattartikel publicerades i Aftonbladet den 6 juli.

Utöver detta har vårt arbete kring att uppmärksamma slöseriet med skattepengar i Almedalen resulterat i följande mediagenomslag:

Almedalsveckan inleddes med att TV4 gjorde ett reportage om Skattebetalarnas rapport och intervjuade vd Christian Ekström.

Vårt pressmeddelande plockades upp av flera tidningar, bl.a Expressen, Säffle-tidningen, Dagens Opinion och Örebro nyheter.

Vår rapport skrevs om i bland annat Göteborgs-Posten ledare, Jönköpings-posten, i en intervju med M-politiker i Mitt i Täby och en intervju med en MP politiker i Sveriges Radio Blekinge.

Dalademokraten, Gelfle Dagblad och P4 Blekinge intervjuade vår chefekonom Sofia Linder.

Chefen för Slöseriombudsmannen, Johan Gustafsson, skrev en krönika i Östgöta-Corren och en debattartikel i Dalarnas Tidningar.

100 miljoner skattekronor spenderas under Almedalsveckan

I år firar Almedalsveckan 50 år. Evenemanget har vuxit explosionsartat, från 52 evenemang 2001 till drygt 4 300 i år vilket är nytt rekord. Sedan 2010 har antalet evenemang som det offentliga arrangerar mer än tredubblats. Mycket talar för att årets Almedalsvecka blir den dyraste hittills för skattebetalarna. Det finns ingen samlad statistik av hur […]

I år firar Almedalsveckan 50 år. Evenemanget har vuxit explosionsartat, från 52 evenemang 2001 till drygt 4 300 i år vilket är nytt rekord. Sedan 2010 har antalet evenemang som det offentliga arrangerar mer än tredubblats.

Mycket talar för att årets Almedalsvecka blir den dyraste hittills för skattebetalarna. Det finns ingen samlad statistik av hur mycket veckan kostar skattebetalarna och många offentliga aktörer är dåliga på att redovisa hur mycket deras närvaro i Almedalen faktiskt kostar. Men i en ny rapport kan Skattebetalarnas förening avslöja att notan för skattebetalarna lågt räknat landar över 100 miljoner kronor.

– Det är inte fel att det offentliga Sverige medverkar vid Almedalsveckan. Men när skattepengar används måste de kommuner, landsting och myndigheter som medverkar kunna visa vilken nytta satsningen gör för medborgarna. Många av de över 100 miljoner som Almedalen kostar skattebetalarna skulle rimligtvis göra större nytta i välfärdens kärna – eller varför inte i skattebetalarnas egna plånböcker – än i Visby, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

De senaste åren har utvecklingen varit explosionsartad och Almedalen har slagit nya rekord varje år. Från 52 officiella programpunkter 2001 till årets dryga 4 300 officiella evenemang, vilket innebär nytt rekord i år igen. Bara sedan 2010 har antalet evenemang som arrangeras av stat, kommun och landsting mer än tredubblats, från 154 till över 500 evenemang.

– År efter år visar allt för många offentliga aktörer en häpnadsväckande nonchalans när skattebetalarnas pengar spenderas. Alla som hanterar skattepengar måste vid varje givet tillfälle fråga sig var pengarna gör störst nytta, säger Christian Ekström.

I Skattebetalarnas granskning sticker några exempel på slöseri med skattepengar ut, däribland Burlövs kommun som med sina 18 000 invånare anordnar 14 seminarier, flest av alla landets kommuner. Bland annat ett med temat ”ät frukost som barnen” och ett om expertens roll i framtiden. I Dalarna har politikerna chartrat ett eget plan för att slippa ta båt eller reguljärflyg till Visby. Notan för skattebetalarna landar närmare 400 000 kronor. Migrationsverket anordnar 20 evenemang om migration, bland annat ett seminarium på temat ”varför har vi så svårt att prata om migration?”.

Årets Almedalsvecka äger rum 1-8 juli.

För mer information: Christian Ekström, vd 070-971 66 66, Sofia Linder, chefekonom 070-425 37 41, Johan Gustafsson, chef för Slöseriombudsmannen, 070-771 62 66

Rapporten 100 miljoner skattekronor spenderas under Almedalsveckan

 

Viktig information från våra skattejurister

Juristverksamheten är stängd från den 2 juli till den 6 augusti. Skatte- och familjerättsliga frågor som kommer in under den period då vi har stängt kommer inte att besvaras alls. Vi önskar dig istället varmt välkommen att skicka in dessa frågor från den 6 augusti och framåt. Särskild information gällande skatteprocesser som omfattas av skatterättsskydd […]

Juristverksamheten är stängd från den 2 juli till den 6 augusti.

Skatte- och familjerättsliga frågor som kommer in under den period då vi har stängt kommer inte att besvaras alls. Vi önskar dig istället varmt välkommen att skicka in dessa frågor från den 6 augusti och framåt.

Särskild information gällande skatteprocesser som omfattas av skatterättsskydd
I skatteärenden har man i allmänhet betydligt längre tid på sig att begära omprövning eller överklaga än i de flesta andra typer av ärenden. Huvudregeln innebär att en begäran om omprövning eller ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret gått ut. Detta kan vara skönt att veta utifall att du får ett beslut om höjd beskattning under de veckor som juristverksamheten är stängd.

Spaningar från juristerna

Spaning 1, november 2017. Krångliga regler är en stor börda för företagare idag, och gör dessutom att färre vågar starta eget. Företag och företagare som råkar illa ut för att de misstolkat reglerna är alldeles för många. Och eftersom det är staten som påtvingar företagen dessa regler är det sannerligen inte för mycket begärt av […]

Spaning 1, november 2017.

Krångliga regler är en stor börda för företagare idag, och gör dessutom att färre vågar starta eget. Företag och företagare som råkar illa ut för att de misstolkat reglerna är alldeles för många. Och eftersom det är staten som påtvingar företagen dessa regler är det sannerligen inte för mycket begärt av de styrande politikerna att de tar sitt ansvar genom att låta arbetet med en förenkling av skattesystemet få högsta prioritet. Med ett skattetryck i världsklass kan det väl ändå inte vara att be om för mycket att skattereglerna åtminstone är begripliga?
Läs hela juristernas krönika på Regelbloggen här.

Spaning 2, maj 2018.

Skatteverket behöver öka kompetensen hos sina handläggare i frågor om bevisbörda och beviskrav. När det gäller det exempel som vi tar upp ovan skulle en lämplig åtgärd t.ex. kunna vara att avkräva att det i ett skattebeslut där skattetillägg påförs, alltid förs ett från sakfrågan självständigt resonemang kring huruvida Skatteverkets bevisbörda är uppfylld när det gäller skattetillägget. Tyvärr är detta något som i alltför många beslut inte existerar.
Läs hela juristernas debattartikel på Företagande.se här.

Spaning 3, juni 2018

Visste du att utlandssvenskar får bekosta sin begravning två gånger?

Via skattsedeln betalar den som är folkbokförd i Sverige en så kallad begravningsavgift. Denna stiger proportionellt med inkomsten, och det är därför egentligen inte fråga om någon avgift utan om en skatt. Huruvida man är medlem i Svenska kyrkan eller inte saknar betydelse för betalningsskyldigheten. Efter livets slut står samhället för kostnaderna för bl.a. kremering, lokal för begravningsceremoni och gravplats under det första kvartsseklet.

Den som inte är folkbokförd i Sverige betalar ingen begravningsavgift, men vid dennes frånfälle står inte heller samhället för ovan nämnda kostnader. Dessa måste istället bekostas av dödsboet, dvs. i praktiken av de efterlevande. Detta innebär att den som betalar begravningsavgift under hela sitt arbetsliv och som pensionär väljer att bosätta sig utomlands kommer att få betala samma kostnader två gånger.

I en motion från Kerstin Lundgren (C) från 2017 föreslogs att man skulle utreda möjligheterna att för utlandssvenskar frivilligt betala en begravningsavgift. Motionen avslogs dock.

Så länge den nuvarande ordningen består anser vi att den som ska flytta utomlands bör fundera på att teckna en försäkring som berättigar till ersättning för ovan nämnda kostnader.

Magnus Bodö och Erik Wiger, jurister på Skattebetalarnas förening

Offentligt finansierad välfärd måste kunna granskas

Att ha möjlighet att hemligstämpla resultat för offentlig välfärdsverksamhet är ett allvarligt slag mot den öppenhet som är en stolt svensk tradition. En förändrad lagstiftning som möjliggör medborgarinsyn behövs. Bara så kan vi få till stånd en situation där offentligt finansierad välfärd – oavsett driftsform – blir så effektiv och god som möjligt. Att kunna […]

Att ha möjlighet att hemligstämpla resultat för offentlig välfärdsverksamhet är ett allvarligt slag mot den öppenhet som är en stolt svensk tradition. En förändrad lagstiftning som möjliggör medborgarinsyn behövs. Bara så kan vi få till stånd en situation där offentligt finansierad välfärd – oavsett driftsform – blir så effektiv och god som möjligt. Att kunna dölja eventuella förluster från de skattebetalare som står för notan riskerar att leda till det omvända.

Skattebetalarna skriver på debattplats i Svenska Dagbladet. Debattartikeln publicerades den 7 juni och går att hitta HÄR. 

Fairtrade – så betalar kommunerna för att bedriva opinionsbildning

Konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter har exploderat de senaste tio åren. Försäljningen har ökat med nästan 850 procent mellan 2006- 2016 och mer än åttafaldigats. År 2016 uppgick försäljningen till 3,2 miljarder kronor. En anledning till att försäljningen av Fairtrade ökar är att det offentliga köper in allt mer Fairtrade, trots att effekterna av märkningen är […]

Konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter har exploderat de senaste tio åren. Försäljningen har ökat med nästan 850 procent mellan 2006- 2016 och mer än åttafaldigats. År 2016 uppgick försäljningen till 3,2 miljarder kronor. En anledning till att försäljningen av Fairtrade ökar är att det offentliga köper in allt mer Fairtrade, trots att effekterna av märkningen är minst sagt omtvistade. För tio år sedan var 15 kommuner Fairtradediplomerade, idag är 67 kommuner och tre regioner diplomerade. Halva Sveriges befolkning bor numera i en kommun som är diplomerad av Fairtrade.

Slöseriombudsmannen har ställt frågor till de Fairtrade-diplomerade kommunerna och regionerna hur mycket de köper Fairtrademärkta produkter för varje år, hur mycket de spenderar på opinionsbildning för Fairtrade, vilket år de blivit diplomerade och varför de valt att bli diplomerade. Sammanlagt uppskattar vi att kommunerna haft kostnader för sitt engagemang för Fairtrade motsvarande 156,2 miljoner kronor under 2017. Det är en låg uppskattning av kostnaden för Fairtrade, sannolikt är varje del av kommunernas Fairtrade-arbete underskattad med undantag av kostnaden för diplomering som beror på kommunens storlek och är tydligt redovisad av Fairtrade Sverige. Utöver det får Fairtrade bidrag från det offentliga på ungefär 3,5 miljon varje år.

Rapporten finns HÄR.

Maria Ludvigsson skriver om rapporten på Svenska Dagbladets ledarsida HÄR.

Chefen för Slöseriombudsmannen, Johan Gustafsson, skriver i Dagens Samhälle här och här.

Foto: Fairtrade Sverige

Det är inte statens uppgift att stärka facket

Den 16 maj klubbades regeringens förslag på skattereduktion för fackföreningsavgifter igenom i riksdagens kammare. Skattebetalarnas Förening brukar sällan klaga på skattesänkningar, men nog är det märkligt hur regeringen prioriterar mellan inkomster och utgifter i statskassan. Efter att ha pepprat landet med skattehöjningar på svindlande 66 miljarder kronor under mandatperioden, där nästan samtliga drabbat arbete och […]

Den 16 maj klubbades regeringens förslag på skattereduktion för fackföreningsavgifter igenom i riksdagens kammare. Skattebetalarnas Förening brukar sällan klaga på skattesänkningar, men nog är det märkligt hur regeringen prioriterar mellan inkomster och utgifter i statskassan.

Efter att ha pepprat landet med skattehöjningar på svindlande 66 miljarder kronor under mandatperioden, där nästan samtliga drabbat arbete och företagande, så väljer man att lägga flera miljarder av skattebetalarnas pengar på att försöka styra människor till att köpa medlemskap i fackliga organisationer. 

Det kan låta som en självklarhet, men tydligen behöver det sägas: Det är inte statens uppgift att stärka fackföreningsrörelsen.

Istället för sänkt skatt på fackföreningsmedlemskap borde regeringen sänka skatten på arbete för alla, så kan folk välja själva vad de vill göra med sina pengar. Till exempel gå med i facket. Eller i Skattebetalarnas Förening. Eller något helt annat.

Debattartikeln publicerades på Realtid.se den 5 juni och går att läsa HÄR. 

Regeringen tar och tar från den som lite har

Givetvis är de stora förlorarna på en allt högre bensinskatt de med lägst inkomst och som är beroende av bilen för att få vardagen att fungera. Därför har den allt högre bensinskatten också marginell effekt på miljön och klimatet. De som inte har något alternativ till bilen kommer nämligen inte att sluta köra. De kommer […]

Givetvis är de stora förlorarna på en allt högre bensinskatt de med lägst inkomst och som är beroende av bilen för att få vardagen att fungera. Därför har den allt högre bensinskatten också marginell effekt på miljön och klimatet. De som inte har något alternativ till bilen kommer nämligen inte att sluta köra. De kommer bara få djupare hål i plånboken.

Debattartikeln publicerades i Expressen den 4 juni och går att läsa HÄR.