Skatteutjämningen
straffar ansvarstagande

Läs mer

Utjämningsskatten har förlorat sitt syfte

Det sägs ofta att skatteutjämningsbidragen går till att stötta glesbygdskommunerna. Det stämmer inte. De tre största mottagarna är Malmö, Göteborg och Norrköping, som tar emot 9,2 miljarder –lika mycket som landets 55 glesbygdskommuner tillsammans. 

Visst är det rimligt att kommuner med sämre strukturella förutsättningar får stöd att tillhandahålla en likvärdig service. Däremot är det inte rimligt att ett litet antal kommuner ska stå för fiolerna när politiker i andra kommuner slarvar med pengarna.

Vår ståndpunkt är tydlig. De som bor i kommuner där skattepengar används effektivt ska inte straffas med högre skatter. Och de kommuner som slösar med skattepengar ska inte räddas av att regeringen tar mer från andra som inte gör det.

De betalar och tar emot mest

I år betalar endast tolv av landets 290 kommuner utjämningsskatt. Mest betalar Stockholm med nära 4,1 miljarder, vilket motsvarar 5 800 kronor per skattebetalare i kommunen. I Danderyd betalar man mest per skattebetalare, hela 25 000 kronor – totalt 566 miljoner kronor. 

Störst utjämningsbidrag får Malmö som mottar 5,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 23 000 kronor per skattebetalare.

Personuppgiftslagen

Put privacy act here.

Skatteutjämningen måste förändras!

De som bor i kommuner där skattepengar används effektivt ska inte straffas med högre skatter. Och de kommuner som slösar med skattepengar ska inte räddas av att regeringen tar mer från andra. Om du håller med – gå med i vårt nätverk och säg nej till dagens skatteutjämningssystem!

E-postadress*
Mobilnummer
Förnamn
Efternamn
Adress
Postnummer
Ort

Sofias skatter förklarar det komplexa utjämningssystemet

Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna erbjuda sina invånare likvärdig offentlig service. Detta oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är också att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader. Strukturella förhållanden kan handla om att befolkningens åldersstruktur och geografiska förhållanden gör att behovet av och kostnaden för att producera en service skiljer sig markant.

Läs hela skatteskolan om det kommunala skatteutjämningssystemet i SF_2017_2

Inga incitament för tillväxt med dagens system

Problemet med dagens kommunala skatteutjämningssystem är att kommunerna garanteras nästintill samma inkomster oberoende av hur väl de lyckas. Det gör att incitamenten är svaga för att anstränga sig för att öka skatteunderlaget, exempelvis med tillväxtfrämjande satsningar för att få fler i arbete. Detta då de positiva resultaten försvinner i minskat bidrag eller en ökad avgift. Systemet kan också bidra till en press uppåt på kommunalskatterna då kommunerna i princip enbart kan öka sina intäkter genom att höja skatten. Absurt nog kan systemet även kompensera för negativa effekter som högre skatter för med sig. Forskning från länder med liknande system med stor omfördelning visar på effekter som lägre tillväxt och högre skatter.

För fördjupad läsning om utmaningarna med det kommunala utjämningssystemet, läs exempelvis rapporten Kommunalråd utan ansvar (Timbro, 2016)