Under den senare delen av 1800-talet inledde Sverige en industrialisering baserad på inhemska råvaror som skog, malm och vattenkraft, och dugliga entreprenörer och uppfinnare. Redan vid sekelskiftet hade Sverige lämnat den indelande fasen av industrialiseringen och utvecklat en specialiserad industri till en del baserad på unika uppfinningar.

En tredjedel av befolkningen arbetade inom industrin 1910 jämfört med några få procent 60 år tidigare. Men uppbrottet från bondesamhället och den snabba omvandlingen av ekonomin ställde också krav på reformer när det gällde beskattningen.

Det avgörande steget togs 1902 då riksdagen beslutade om en progressiv inkomstskatt enligt internationell förebild. Den togs ut som en extra skatt och för att finansiera en kostsam försvarsreform.

Obligatorisk deklaration

Införandet av inkomstskatten medförde att det blev nödvändigt med en obligatorisk självdeklaration och nu låg vägen öppen för en mer genomgripande skatteomläggning.

1910 kom det andra steget då den progressiva inkomstskatten gjordes permanent och då det också infördes en progressiv förmögenhetsskatt.

Det bör tilläggas att de skatter som beslutades om 1902 och 1910 efter våra förhållanden var synnerligen blygsamma när det gäller uttagsprocenten.

Fortfarande fanns den så kallade bevillningen kvar jämte systemet med inkomstskatt. Bevillningen var historiskt en form av lyxskatt på exempelvis fönster eller vagnar. Bevillningen fick nu karaktären av en ren kommunalskatt och den var proportionell i likhet med dagens kommunalskatt.

Socialt skyddsnät

Uppbrottet från bondesamhället, och den relativa trygghet som släkt och socken kunde erbjuda för sjuka och äldre ställde också krav på ett socialt skyddsnät organiserat av stat och kommun.

Grunden för vår moderna sociallagstiftning lades 1913 då beslutet om folkpension togs.

Lagen innebar en mindre pension för dem som fyllt 67 år och det fanns också en behovsprövad tilläggspension.

Kommunalskattelag

1928 avskaffades den sista resten av den gamla bevillningen som hade hängt med på grund av dess betydelse för kommunalskatten. Nu skapades en särskild kommunalskattelag som fortfarande gäller.

Sverige hade under 20-talet en mycket hög ekonomisk tillväxt och nu bröt det moderna konsumtionssamhället igenom med bilar, dammsugare, kylskåp med mera. I början av 30-talet var en tredjedel av befolkningen sysselsatt inom jordbruket mot 80 procent hundra år tidigare.

Oavbruten makt i 44 år

1932 kom socialdemokraterna till makten och partiet skulle komma att inneha den i 44 år utan avbrott. Det långa maktinnehavet förklaras till stor del av tvåkammarsystemet som gav en väldigt trögrörlig riksdagsmajoritet.

Vid en valförlust i den direktvalda andrakammaren, som skedde under 50-talet, kunde regeringen sitta kvar med stöd av första kammaren. Den valdes indirekt av landsting och kommuner, och ledamöterna byttes ut endast successivt.

Progressiviteten höjs

Socialdemokraterna höjde progressiviteten för inkomst-, arvs- och förmögenhetsskatterna. En värnskatt infördes under kriget, men den avskaffades inte utan kom att uppgå i den vanliga inkomstskatten. Det sociala trygghetsnätet byggdes ut och 1947 blev barnbidragen allmänna. 1950 inrättades en nioårig folkskola och den allmänna sjukförsäkringen infördes 1955. Reformerna ledde till ökade skatter och bland andra infördes 1959 en oms på 4 procent. Därefter har omsen, från 1969 mervärdesskatt ? moms ? oavbrutet stigit samtidigt som barnbidrag och folkpensioner har höjts.