– Markaryd har lyckats kombinera ökade resurser till välfärden med generellt ansvarstagande med skattebetalarnas medel, sade Skattebetalarnas informationschef Torsten Svenonius i motiveringen.

– Vi har haft positiva resultat under de senaste åtta åren. Det som utmärker vår kommun är ett typiskt småländskt tänkande, vi spar till kakan innan vi äter upp den. Dessutom störs vår verksamhet inte av partipolitiskt käbbel, berättade Bengt Germundsson som var glad över att ta med sig utmärkelsen till den lilla kommunen med 10 000 invånare.

Under Inspirationsdagen i Växjö presenterades också rapporten ”Välfärd och krishantering i Kronobergs län”. I denna visas hur mycket kommunerna kan minska sina kostnader genom att jämföra sig med de bästa.

Under den pågående ekonomiska nedgången upplever många kommuner i Kronoberg svårigheter att klara ekonomin utan att höja skatterna eller skära ned i välfärden. Såväl Alvesta som Tingsryd finns exempelvis med på Lärarnas riksförbunds lista över kommuner där skolans kvalitet är i fara på grund av nedskärningar. Kommunledningen i Alvesta har valt att inte bara skära ned i bland annat skolan, utan också höja skatten med hela 90 öre.

En alternativ löning kan vara att genomföra besparingar genom strömlinjeformning av kommunala verksamheter. Som visas i rapporten skulle exempelvis Alvesta kunna genomföra effektiviseringar och besparingar som skulle kunna möjliggöra bibehållen välfärd och skattesats. För att uppnå detta krävs att kostnaderna i skolan och omsorgen sänks så att de hamnar i nivå med genomsnittet för jämförbara kommuner. Samtidigt måste kostnaderna för kultur- och fritidsverksamheten sänkas till nivån hos den jämförbara kommun som har lägst kostnad på respektive område.

Dessa effektiviseringar skulle, när konjunkturen vänder, kunna översättas i sänkt skatt med nära 1 900 kronor per år för den normalinkomsttagare som tjänar 25 000 kronor per månad. I Uppvidinge och Tingsryd finns ännu större besparingspotential. I dessa kommuner skulle strömlinjeformning av kommunal verksamhet kunna översättas i skattesänkning motsvarande 4 900 respektive 2 700 kronor per år för normalinkomsttagaren.

 

Om de kommunala verksamheterna fungerade optimalt och var fokuserade på kärnuppgifter skulle en skattesänkning motsvarande nära en månadslön per år vara möjlig i Uppvidinge. I den genomsnittliga kommunen i länet skulle skatten kunna sänkas med över 1 900 kronor för normalinkomsttagaren om verksamheterna fungerade optimalt.

Utgifterna per invånare har ökat drastiskt i flertalet kommuner i Kronoberg sedan slutet av 1990-talet. De kommuner som ökat utgifterna mest har dock inte med automatik kunnat tillföra mest till välfärdens kärnområden. Sparsamma Växjö har kunnat öka medlen till välfärden i samma utsträckning som frikostiga Älmhult, där de totala utgifterna har tillåtits skena iväg sedan slutet av 1990-talet.

Alvesta och Markaryd, som ökat de totala utgifterna minst, har kunnat öka resurserna till välfärden i samma utsträckning som medelkommunen i länet. Markaryd har exempelvis ökat resurserna till grundskolan dubbelt så mycket som frikostiga Älmhult.

 

Markaryd förtjänar att lyftas fram som ett föredöme för de andra kommunerna. Kommunen har nämligen lyckats kombinera ökade resurser till välfärden med generell ansvarstagande med skattebetalarna medel. Även Växjö, som utmärker sig genom effektiv produktion av offentliga tjänster, förtjänar ett speciellt omnämnande.

För ytterligare information kontakta:

Torsten Svenonius, informationschef, 070-292 82 04